Ekar på Ekrar: Lilla Edet - Göteborg

Min pappa har nu cyklat drygt 10 mil på två dagar. Han är 72 år, har astma och han har haft kol i minst 10 år. Nu sitter vi i en av fastrarnas lägenheter i Göteborg nyss hemkomna från middag på den lokala pizzerian. Pappa sa precis att han är så lycklig över att ha klarat av cyklingen att han skulle ta en öl till och sätta sig på balkongen med boken om HQ-bankens fall (vi har lite olika uppfattning om hur man firar saker, han och jag). Jag är mäkta imponerad av hans prestation och kanske framförallt hans envishet. Han såg nästan döende ut i vissa uppförsbackar men efter några minuters vila på toppen satte han sig på cykeln igen och trampade vidare. Han nämnde tidigare ikväll att det nog var sista gången han gjorde någon sådan här fysiskt ansträngande sak men jag vill se till så att han har fel. Senare i sommar är vi några som ska simma mellan Smedsuddsbadet och Långholmens strand och jag vill att han ska simma med oss. Det är en lite kortare sträcka men jag tror att den är lagom ansträngande för att han ska vilja dra fram en bok om finansvärldens nutidshistoria efteråt. Jag vill för övrigt att alla ska simma med oss! Jag ska skapa ett Facebookevent snart och ni måste joina. Allihopa.

En annan person värd att nämnas idag är min farbror Kalle. Han cyklar varenda dag, i flera timmar. Om pappas största intresse är att läsa om historiska händelser så är hans lillebrors att cykla. Kalle kom och mötte oss i Kungälv drygt 2 mil utanför Göteborg för att lotsa oss rätt väg in till stan. Kalle cyklar ibland till Alingsås när han är uttråkad. Där äter han lunch och sen cyklar han hem igen. Det är 5 mil mellan Alingsås och Göteborg.

Jag då? Jag har ont i vaden, kanske urinvägsinfektion och ska gå till läkaren i morgon.

Nu kommer lite random bilder som jag inte orkat posta tidigare!

Två av Cykelklubben Ekar på Ekrars medlemmar: Farbror Kalle och pappa Freddie.

Bröderna Ekman visar vägen

Min första - och hittills enda - punka! Fem minuter efter att kortet togs blev jag upphämtad av Henrik med pappa och körd till Transtrand.

Utsikt från toppstugan i Kläppen. Jag önskar att jag kunde ta bättre bilder, de här gör verkligen inte vyerna rättvisa.

Från Kläppen

Utsikt från Kläppen

Efter regn kommer sol kommer ... rök tydligen. Skumt.

Det här var den första skylten som pekade mot Göteborg på min resa. Jag blev så himla glad när jag såg den. Det är den första staden under min rutt som jag har besökt tidigare, så det kändes på något som att jag började närma mig hemma.

Dalslands största turistattraktion; Håverud. Ser ni vad båten åker på? Det är en bro! Det är en båtbro! Hur coolt som helst!