Bollnäs - Dådran

Igår var bästa cykeldagen hittills (inget regn! Ganska få berg att cykla över) men ändå jättejättejobbig. Bler påmind av alla som även träffade mig förra året om att jag hatade cyklingen den gången också. Blir förvirrad. Har tydligen glömt hur vidrigt jag tyckte det var då. Vet ju att jag tyckte det var jobbigt men har för mig att jag ändå kunde njuta stundvis eller på nåt sätt ändå tyckte det var kul. Annars är det ju helt obegripligt. Varför gjorde jag det? Varför gör jag om det? Det här är ju helt sjukt.

Hej sista milen!

Bollnäs

Förra året när jag cyklade förbi Bollnäs hann jag bara stanna en natt. Den här gången har jag en hel dag på mig att träffa alla släktingar men jag inser att det inte riktigt är tillräckligt. Min mormor bor här på somrarna och jag har egentligen aldrig träffat hennes sida av släkten tidigare så idag har det varit fullt upp.

Jag bor hos Gittan och Hasse i deras fina hus i ett eget rum. Idag började dagen med frukost och kaffe på altanen och sen kom mormor och hämtade mig. Först gjorde vi ett par ärenden och sen bar det av till en hantverksgård för att insupa Bollnäsandan. Efter våffla och kaffe på gården besökte vi Greta, matriarken i familjen. Efter kaffe och hembakt drog vi vidare till torpet, alltså mormors stuga på landet. Efter en inspektion av huset tog vi en sväng förbi Charlie med fru Maud. Sen gjorde vi ett mellanstopp hos mormor för mat och så åkte vi ut på landet igen för att titta på Charlies sommarhus. På vägen tillbaka åkte vi förbi Bert-Åkes hus men han verkar inte vara hemma (det är ju så exotiskt det här med att man tydligen bara åker förbi folk utan att ringa innan!). Nu har jag precis kommit hem igen och jag är lite överväldigad men väldigt glad över att ha fått träffa så många. Lasse träffade vi när han kom förbi Gittan och Hasse igår kväll. Senare ikväll kanske jag ska äta middag med någon eller några av släktingarna, och så ska vi göra ett nytt försök med Bert-Åke.

Jag ska försöka vila en stund nu. Både igår och idag har jag varit orimligt trött. Jag har inte cyklat på massor av dagar så jag kan inte skylla på det. Förutom tröttheten har jag varit lite så där extra allergisk och tabletterna verkar inte funka lika bra som vanligt så näsan kliar, ögonen är svullna och jag nyser hela tiden. Dessutom har jag en konstig smärta över ena örat. Stundvis undrar jag om jag håller på att bli sjuk men det verkar inte bryta ut i så fall. Hoppas det går över snart.

Bortglömda bilder

Det har ju faktiskt hänt några gånger att jag plockat fram telefonen och tagit kort under vägen. Tyvärr är jag en sugig fotograf och telefonen har nästan alltid legat i en vattentät plastficka som jag måste fota igenom, så bilderna är inte så vackra. Här har ni dem ändå!

Första cykeldagen. Grusvägen jag cyklat på en stund började mer och mer försvinna och ersättas av ett traktorspår. Det här var precis i början och det blev mycket värre sen - vägen liksom försvann. Efter att jag lett cykeln en kvart såg jag en stor jävla hög till synes färsk djurspillning. "Det är säkert älg. Det är säkert älg." försökte jag intala mig. Jag Googlade "björnspillning" efteråt. Det var antagligen björnspillning.

Andra cykeldagen. Jag var blöt. Jag hade precis nått toppen på ett berg. Jag tittade mig omkring och såg dimman uppe i bergen längre fram. Jag hade ungefär 5 mil kvar. Ännu mer regn var på väg mot mig. Jag funderade på att slå upp tältet, ta på mig alla kläder jag hade och gråta tills någon kom och hämtade mig.

Ibland händer det där oväntade, att jag faktiskt reagerar med förundran av miljön runt omkring mig. Nästan bara när vatten är inblandat. Den här gången var det utsikten från Högakustenbron.

Spökbryggan på Alnö. Behöver jag säga nåt mer om den? Uppenbart läskig.

Sundsvall - Bollnäs

Vindstilla, behaglig temperatur, inga jobbiga backar förutom första milen från stugan. Ovanligt bekväm sittställning.

Om Skeppshults överlägsenhet och konsten att byta däck

Storyn om mina hjul:

När jag byggde ihop cykeln efter flygturen till Umeå lyckades jag inte få in luft i däcken. Jag trodde att pumpen var trasig - liksom förra året - och promenerade en halvmil till närmsta bensinmack. Där insåg jag att jag bara inte hade förstått hur de nya coola ventilerna fungerade. Med luft i däcken rullade jag till slut vidare till middagen hos Frida.

Andra dagen av min cykling hamnade jag på en helvetisk grusväg i en mil. Jag försökte cykla ändå och det här smala coola moderna hjulet på min cykel gillade inte det, släppte ut all luft och tvingade mig att byta slang mitt på vägen, bland Norrlands mygg. Jag har en liten handpump med mig men det är nästan omöjligt att pumpa däcken maximalt med den. Det är enormt mycket enklare att pumpa på bensinmackar, med automatpump. Alltså stannade jag sen vid första bästa bensinmack men det visade sig att deras luftpump inte funkar på mina coola moderna ventiler. Vid nästa bensinmack gjordes samma upptäckt igen. Och nästa. Och nästa. Till slut hittade jag en OKQ8 med en kunnig chef som hade en nippel för att göra mackens luftpump kompatibel med mina moderna ventiler. Tyvärr var deras pump lite skev så vi fick inte in så mycket luft som jag ville ha, men fullt tillräckligt.

De senaste dagarna på Alnö har jag gjort allt utom att tänka på cykling. Därför glömde jag också bort att jag borde kolla vad som var fel med den där slangen som gick sönder på grusvägen.

I morse gav jag mig av från huset på Alnö mot Anna i Hudiksvall. Efter några kilometer dök en Statoil upp och jag stannade för att pumpa däcken maximalt innan 14-milscyklingen. Macken hade nån insats för cykelventiler men tyvärr funkade den inte på mina nya coola moderna ventiler. Gubben i verkstaden bredvid macken blev väldigt engagerad i mitt problem och började undersöka om han inte skulle kunna tillverka en insats lite snabbt (?!). Efter mycket fippel hade jag två trasiga ventiler. Jag vet faktiskt inte om det var hans förtjänst eller om det var min brutala hantering från tidigare som orsakade det. Oavsett anledning kunde jag inte cykla utan luft i däcken. Närmsta köpa-slang-ställe låg en halvmil bort och vid det här laget hade klockan hunnit bli för mycket för att jag skulle hinna gå dit, köpa nya slangar, byta däck och cykla till Hudiksvall i rimlig tid.

Jag har spenderat ytterligare en dag med Fredrik, mamma Maggan och pappa Curt på Alnö. I eftermiddags åkte vi och köpte nya slangar och sen bytte jag båda däcken. Den gamla slangen som jag bytte på grusvägen  visade sig ha trasig ventil. Tre slangar fick alltså slängas med trasiga ventiler och de två slangarna jag köpte idag sitter nu på cykeln. Eftersom jag verkligen vill ha en dag i Bollnäs med släkten kommer jag åka buss eller tåg dit i morgon. Jag ska köpa på mig några nya slangar så fort jag kan.

Förra året cyklade jag 222 mil. Jag fick 1 punka.

Kommentera på!

Efter påpekanden från Em och Mormor och kanske andra (tack för att ni sa till!) har jag nu ändrat så att man kan kommentera lättare på bloggen. Nu behöver man inte registrera sig längre. Observera att man måste välja "anonym" eller "namn/webbadress" i den lilla rutan under kommentarsrutan när man skriver, om man inte vill logga in med ett gmailkonto eller liknande.

Alnö

Det här senaste dygnet alltså. Fantastiskt umgänge, fantastisk plats, fantastiska (icke)aktiviteter. Och jag är kvar i morgon också. Det är ännu fantastiskare.