14 juli 2012

Kristianstad - Växjö

Satte, jag åkte tåg idag. Det var superduperhärligt. Nu är jag på ett B&B i Växjö och det är också superduperhärligt. Känns det inte som att jag har blivit mer och mer lat och bortskämd under den här resans gång? Jag tycker mig minnas att den första veckan bestod av tältsovningar och middagar bestående av bröd med salt. Nu har jag börjat betala för boende och äter bröd med fruktyogurt till middag istället. What up with that liksom? Sara, du är fattig för bövelen!

Så jäla värt

83:- för att slippa 6 mil i regnet mellan Älmhult och Växjö. Heja Östersundståg!


Lönsboda

Jag stannade precis för en kopp kaffe men i den här lilla kiosken visade sig att det fanns två matmenyer varav en fångade min uppmärksamhet. En meny innehöll saker som korv, hamburgare och pommes, och en mer intressant med vårrullar, curry och thaibasilika. Kaffe blev således lunch. Jag älskar invandring!


13 juli 2012

Ystad - Kristianstad

Resan är ju inte slut bara för att jag kommit i mål. Nu ska jag upp till Anne-Sofie och hennes familj som är på deras landställe i norra Småland. Där har jag planer på att ligga still ganska mycket, och ibland sitta ner. Idag tog jag mig upp till Kristianstad och det var nog den lättaste sträckan på hela den här resan. Först fick jag sällskap ut ur stan av Philip och Kalle, så den första milen blev bara trevlig. Just det, jag ramlade då också! Eller, inte jag direkt, men cykeln ramlade medan jag satt på den. Tyvärr finns det inte på bild. I alla fall, resten av sträckan kändes som en enda jättelång nerförsbacke. Stark medvind och molnig himmel i drygt 7 mil. Fantastiskt. I morgon blir det regn och svag sidovind och den längsta sträckan hittills. Tretton mil mellan Kristianstad och Växjö. Jag ser inte fram emot det alls.

Härligt härligt men farligt farligt

Mest otippade thai-kiosken hittills ligger längs väg 118, 7 km från Århus. Jag skulle inte fattat vad det var om jag inte sett skylten "Thai-mat 200m" bredvid några träd för en minut sen. Maten smakade helt okej men kanske lite... fel liksom. Den tanken hade jag senast på Koh Tao efter en måltid på den kackerlacksvänliga restaurangen nere vid stora vägen. Efter den spenderade jag ett dygn på toalettgolvet, kräkandes en gång i kvarten. Vi får se om jag bajsar på mig innan Kristianstad.


Lund - Ystad

Så nu har jag alltså nått mitt mål: Ystad. Det känns ganska stort faktiskt. Lite av ett antiklimax är det ju att jag måste cykla vidare redan i morgon men resten av resan är mer en transportsträcka och räknas alltså inte lika mycket. Jag hoppas det gör att det känns mindre stressigt. Den känslan har jag aldrig riktigt lyckats komma ifrån; stressen över att komma fram snabbt, att inte komma försent till nattens värd, att inte ha marginaler nog att lösa problem som kan uppstå, att inte ge upp. Hela tiden en slags oro över att inte klara det, trots att jag ju förstått för länge sen att jag skulle klara det. Jag känner igen det från massa andra situationer i vardagen, en konstant liten oro för att något kommer gå fel och att jag inte ska klara saker. Trots att det alltid, alltid, löser sig i slutändan ändå. Ofta för att den där saken som man var rädd för inte var så farlig och egentligen inte var något att vara rädd för alls, och ofta för att jag faktiskt klarar vad det nu är jag ska klara. Den där oron måste jag försöka lära mig att hantera på ett mer konstruktivt sätt tror jag. Det blev lite zen av det här till slut alltså.

Ystad förresten: fin stad, fantastiska vänner, god middag, skön säng. Och det bästa av allt: att sitta och blunda i solen bak på Wrestlarns moppe medan han körde genom Ystad.

12 juli 2012

MÅÅÅÅÅL!

Framme hos Philip i Ystad!


Laholm - Lund

Så jävla jobbigt att cykla idag. Försökte komma på något sätt att lifta eller kasta cykeln i havet eller åka tåg resten av vägen utan att tappa ansiktet. Lyckades inte vilket jag nu - när jag kommit fram - är väldigt glad för. Kvällens värd heter Staffan. Han är min gamla kollegas kompis lillebror och han är alldeles toppen. Vi har druckit kaffe, handtvättat mina kläder och pratat om datorer och nu vill jag prata mer med honom så jag uppdaterar mer någon annan dag. Ha!

11 juli 2012

Hallandsåsen

Plötsligt är jag tillbaka i Norrland.


Hej Skåne!


Prokrastinering

Idag ska jag cykla i 8 timmar, upp och ner för Hallandsåsen och enligt väderlägsrapporten i regn och motvind. Minst två gånger kommer jag behöva stanna och jobba och kanske äta. I blöta kläder kommer jag sitta på något café, svettluktande, huttrande och stressad för att sedan påbörja cyklingen igen för att komma fram till nattens sovplats. Jag vaknade för tre och en halv timme sedan men har inte lyckats ta mig ut från hotellet än.

10 juli 2012

Kompisabstinens

Glömde uppdatera om detta. Jag hade ju tänkt ta en tur förbi Smygehuk på vägen mot Ystad, för att ha en gång ha varit allra längst söderut nu när jag ändå skulle så vara så nära. Nu har jag fått veta att tre kompisar hänger i Ystad och jag ser löjligt mycket fram emot att träffa dem. Kortaste vägen mellan Lund och Ystad är det som gäller alltså. FUCK SMYGEHUK!

Varberg - Laholm

Laholm är Sveriges trevligaste stad. Det måste den vara. Jag kom hit ikväll efter en ganska lång, regnig cykling och klev in på Stadshotellet som ägs av min gamla kursare Josefins pappa - Gunnar. Hotellet är riktigt coolt. Rummen är renoverade så att de ser ut som olika tidsepoker, från att hotellet öppnade för mer än 100 år sedan och fram till idag. Jag har bara sett rummen på bild, men även de allmänna utrymmena är inredda i olika stil. Jag sitter i en soffgrupp och dricker kaffe just nu och känner mig som om jag levde på 40-talet. Om det inte vore för laptopen jag har i knät dårå. Det är väldigt hemtrevlig och väldigt, väldigt snyggt.

Jag hade i alla fall fått det fantastiska erbjudandet att bo här gratis om det fanns något ledigt rum. Det visade sig att de hade fått full beläggning, men Gunnar hade då ställt i ordning mitt sovrum i en "skrubb". Den ligger bakom matsalen och är en stor sal med vackra tapeter, trägolv och jättefönster ut mot torget. Jag har fått en egen nyckel till personalutrymmen så att jag kan komma och gå som jag vill. I morgon bitti ska jag äta en rejäl frukost här på hotellet enligt Gunnars instruktion, en frukost som jag absolut inte får betala för.

Efter att ha duschat och bytt om till normala kläder gick jag ut för att hitta något att äta. Thairestaurangen på torget utanför stängde vid nio men jag chansade och gick in 20:55. Det var inga problem tyckte de. Jag var ju där innan 21. Servitören var ovanligt trevlig, omtänksam och allmänt bra och maten var ovanligt god, billig och allmänt bra.

Laholm alltså. Trevligt som få.

Homage till människor som släpper in mig i sina hem

Hannes alltså, vilken snubbe. Han är som tidigare nämnt gammal vän till Anna som jag lärde känna i Thailand. Hannes släppte in mig i sitt hem över natten, gav mig kaffe, en oerhört skön soffa och ett par extranycklar. Han har underhållit mig och varit trevlig på alla vis. Jag har fått veta att jag får stanna här hur länge jag vill. Det kommer bli väldigt svårt att lämna den här lägenheten om ett par timmar för att ge mig iväg i regnet mot Laholm.

I morse när jag vaknade hade jag fått ett mail från en okänd person, Jakob, om boende i Lund. Han är tydligen på något sätt bekant med min före detta kollega Jonna. Utan att få något i utbyte erbjuder han vad jag tror är ett tomt studentrum som jag kan sova i under en natt. Vi ska klara ut detaljerna, men oavsett hur det blir är det en fantastisk sak, bara att erbjuda detta.

Alla som låtit mig bo hos dem, oavsett om det varit nära vänner, kursare, bekantas bekanta eller släktingar förtjänar egentligen så mycker mer än ett tack. Jag har blivit positivt överraskad av hur många som hjälper till utan att få något tillbaka. Den här resan har blivit så mycket roligare för mig av att träffa så många roliga, intressanta och generösa människor längs vägen. Jag hoppas att jag varit till minsta möjliga besvär och inte fått er att ångra vad ni gjort. Ni är grymma.

9 juli 2012

Göteborg - Varberg

Vägarna blir bättre och bättre ju längre söderut jag kommer verkar det som. Vädret blir det motsatta. Hård motvind hela vägen och regn på slutet. Nu är jag framme hos Hannes i Varberg i alla fall. Han har världens skönaste soffa och han är dessutom väldigt trevlig. Jag är för trött för att skriva mer. Hej hopp!

Hej Varbergs kommun!


8 juli 2012

Hej apati

Jag är kvar i Göteborg. Dagen började bra med att jag vaknade i tid och började plöja igenom jobbmailen, som planerat om något mer tidsödande. Sen fortsatte den mindre bra med att jag på något sätt inte hann plocka ihop och städa efter mig här innan jag skulle gå ner till cykelbutiken. Väl där, en bra stund senare än planerat, var jag tvungen att vänta en stund på någon som kunde kolla i verkstaden efter en ny bult, för verkstaden var egentligen inte öppen på söndagar. När verkstaden var genomsökt hittade det något som antagligen funkade. Jag förklarade att cykeln måste vara cykelbar i ganska många mil till och att jag därför inte var helt nöjd med ett "antagligen". Cykelsnubben föreslog då att jag skulle byta ut min förhistoriska sadel till något mer modernt, vilket jag efter viss tvekan gick med på. Detta gjordes, jag cyklade upp till lägenheten igen för att packa ihop, städa upp och ge mig iväg, kollade klockan och insåg att jag troligtvis inte skulle hinna till Varberg innan kvällen. Nattens värd, Hannes, har hittills varit snäll och bra på alla vis och hade inga problem med att husera mig i morgon natt istället. Nu sitter jag här i fasters lägenhet och känner mig ganska dålig för att jag inte var snabbare i morse. Det är som att jag har fallit ur rutinen med cyklandet lite grann, och fallit in i mitt gamla vanliga sega sätt att inte riktigt kunna ta mig för saker. Damn you ledighet!