15 juli 2012

Växjö - Virserum (typ)


Södra Lyckes B&B förtjänar faktiskt extra uppmärksamhet. Det är en liten villa i Växjö där ägarinnan Kerstin bor på nedre våningen och tre rum finns för gäster på övervåningen. Huset är omgärdat av en lummig trädgård och det känns mer som ett hus på landet än i en stad med 70 000 invånare (jag har blivit fixerad vid städers invånarantal under den här resan). Det intrycket förstärks av att det går runt höns i trädgården. Jag fick en liten lektion i hönskunskap i morse innan jag åkte därifrån. Bland annat fick jag lära mig hur man lurar höns att ruva genom att lägga fram plastägg runt det riktiga, och jag fick se hur en höna ser ut som ligger och ruvar. Den är helt platt, som en komocka. Väldigt konstigt. Förutom trevligt samtal med värdinnan fick jag lite färdkost med mig efter att ha kommenterat det goda brödet på frukostbordet (framdukat bara för mig, vid en tid jag fick bestämma helt själv). Grymt trevligt, hela grejen.

Sträckan hit då. Bra väglag, dålig kupering. Inget regn och sidvind med inslag av medvind. I stort sätt bra, vilket gjorde att jag kom fram ett par timmar för tidigt till mitt andra slutmål (jag har ju tre liksom. Ystad = jag klarade cyklingen. Anne-Sofie = vila hos vänner. Bloms = cyklingens avslut och häng med syskon och bästaste kompisarna). Nästan framme blev jag mött av välkomstkommittén Alicia, 9 år, och Lars, vuxen, som ledde mig fram till stugan vid sjön. Här har jag fått duscha, koka vinbärsgelé och lyssna på sånguppträdande. Precis vad jag hade hoppats på!

3 kommentarer:

  1. Fantastiskt ju, hälsa så hjärtligt!

    SvaraRadera
  2. Din blog är grymt bra läsning. Nu har jag tex nästan glömt bort vad jag egentligen skulle kolla på nätet för att jag plöjde ett gäng av dina inlägg. Jag tror det var öppettiderna på gymet.
    Är du förresten framme på riktigt nu? Alltså vid slutdestinationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skit i gymet, cykla lite istället! Jag är framme hos Anne-Sofie och här ska jag hänga till torsdag morgon tror jag. Just nu är vi ute i skogen och plockar bär. Och när jag säger att vi plockar bär så menar jag att jag sitter i bilen och jobbar (och kommenterar på bloggen) medan resten av familjen går runt i blåbärsriset. Jag försökte i en kvart men det visar sig att mina stadsgener har gjort mig oförmögen att hitta de små blåbären bland alla blad. Jag förväntar mig att få smaka på vad som nu ska lagas sen i alla fall. Jag är ju ändå här i skogen med dem liksom. Borde räknas som något slags moraliskt stöd.

      Radera